En etablerad institution i djupaste vintern har blivit att i Kebbes Volvo/Kjellberg från 1953 få bege sig till veteranrallyt i Jyväskylätrakten i mellersta Finland. 
Traditionsenligt i första helgen i februari. Den tid man förväntar sig att vintern ska vara värst. Torsdagmorron 2/2 lättade vi från Örnsköldsvik och efter att vi lämnat Skulnäs var skaran på 9 personer fulltalig. Resan till Stockholm gick bra trots ibland intensiva snöbyar. I god tid var vi på Vikingterminalen på Stadsgården för att embarkera Amorella som under natten tog oss till Åbo. Vi har de senaste åren åkt via Helsingfors, i mitt tycke trevigare med en längre sjöresa och mer tid att avnjuta den maffiga frukosten. Nu blir det lite jäktigt, frukost 5.30, iland en timme senare. Nu började vintern på riktigt, minus 20, men bussen var varm. De dryga 30 milen till Jyväskylä gick i lugn takt med paus på ett glasbruk samt lunchpaus. Inkvarteringen var vandrarhem, enkelt, men helt OK. På kvällen gick en utflykt till Alvar Alto museet, Alto var en berömd finsk arkitekt och formgivare.
Lördag, rallydag, på morgonen visad termometern -31, bussen hade stått på motorvärmare under natten, så den startade utan problem, men det var ju samma temperatur inne i bussen som ute! Den gjorde dock sitt bästa under dagen att hålla oss resenärer varma, men med en hel del stopp och tomgångskörning var det svårt att hålla motortemperaturen trots ordentlig avskärmning av kylaren. Efter en del felkörning, den usla kartan var den enda missen på ett välarrangerat rally, nådde vi starten i god tid. Bra för kedjepåläggnig, ett tufft jobb när temperaturen var några grader under 30.
Det var rekordmånga anmälda i år, drygt 160, men riktigt så många kom inte, i sån temperatur sållas agnarna från vetet. Tuffast var det nog för de som hade öppna bilar eller motorcykel! Startfältet innehöll allt från motorcykel, 20-talsbilar, lastbilar till vad man i mogen ålder ser som bruksbilar som Volvo 140-serie och Saab 99, men de är ju trots allt mer än 30 år gamla, vilket är gränsen för att få delta.
Ett veteranrally har ju inget med hastighet att göra, utan det gäller att ta sig runt en pilad bana med ett antal kontroller där man ska svara på frågor. I det här fallet var slingan nära 11 mil småvägar, i vårt tycke väl ”snälla”, vi önskade kanske lite mer backar, där deltagarna kan hjälpa varandra. Vi för genom vackert vinterland och temperaturen steg mot mer behagliga -25. Mitt på sträckan, matkontrollen med den obligatoriska köttsoppan, säkert extra välkommet för de som for i öppna eller ouppvärmda fordon! Innan skymningen var vi i mål.
På kvällen, middag och prisutdelning, där vi till vår förvåning hamnade på 5e plats i vår klass, fordon 1946-1982.
Söndag morgon, termometern envisades med att visa -31, men bussen var samarbetsvillig och efterhand åkte mössor, handskar och jackor av. Visserligen steg yttertemperaturen, men ner mot -25 råder behaglig värme i den snart 60-åriga bussen. Vi hade gott om tid så vi hade tid att bekanta oss med Åbo innan Cinderella gav sig ut på Ålands hav. I exakt tid i Stockholm gav vi oss iväg norrut. Intressant besök på Järnvägsmuseet i Gävle och inte minst de ”dolda” samlingarna på Nynäs. Efter en odramatisk resa var vi nöjda hemma strax efter klockan 1900.
Text: Börje Göransson
-
- Kebbes buss
