Ryska Volga fans även som taxi hos oss.

Andra helgen i februari var det så dags för den traditionella resan i Kebbes gammelbuss till veteranbilsrallyt i mellersta Finland. För min del torde det vara resa nummer 17. I glåmig torsdagsmorron gav vi oss iväg, fyra gubbar och en kvinna mot Stockholm. Skaran fylldes på efterhand och när vi på Vikingfärjan lämnade Stadsgården i Stockholm var vi dussinet jämt. Lugn natt på Ålandshav och i gryningen landade vi i Åbo. Enligt traditionen tankas där ”pottolja” eldningsolja som utländska fordon kan tanka och som enligt ”Kebbe” ger en ”halv växel” extra kraft. Under större delen av resan var Kung Bore sparsam med minusgrader, stundtals helt frånvarande. Lunchuppehåll med ”Pyttipannu” en bra rätt som eliminerar den språkförbistring som tyvärr uppstår när man lämnar kusttrakterna.

Besök på det utsökta flygmuseet i Tikkakoski innan vi nådde orten Laauka, som skulle bli vår bas i två nätter. Vi bodde ”onödigt” bra i fina lägenheter på hotellet där både start och mål var förlagda.

Lördag, rallydag, lätt snöblandat regn. Snökedjor pålagda kvällen innan. Drygt 200 deltagande fordon i ålderspannet 1911-1985. Från motorcyklar till lastbilar. 20 svenska ekipage ungefär. Längst hade som vanligt Brita och Leo Tatti åkt i sin öppna MG TD från 1952, Från Vallentuna via Haparanda. I år var det Brita som körde.

Bredvid en Fiat 500 är en Peugeot 404 en jättebil. Tre fullvuxna herrar åkte I Fiaten!

Kontroll 1 vid starten, här gällde att identifiera ett antal bilder, bland annat baklysen på ett antal bilar. Det gick någorlunda. Det här rallyt är en folkfest, i Finland bor mycket fler människor i glesbygden, och alla vekade vara ute, det grillades och vinkades. Men vi tyckte att rallyvägen, ca 10 mil, med traditionella köttsoppsuppehållet halvvägs, var lite för ”snäll”, inga branta backar och ingen dramatik. Isbanekörning och kontroller undervägs.

Vid kvällens prisutdelning vann vi till vår förvåning åldersklassen.

Söndag, och hemresa via Helsingfors. Nu hade Kung Bore skärpt till sig och samlat ihop 15 minusgrader och sol. Sightseeing i Helsingfors för att hämta delar till Gävle museispårväg. Tur att GPS finns!

Likaledes lugn sjöresa till fäderneslandet. Alltid lika vackert att i morgonljuset färdas genom Stockholms skärgård! E4-an hem bjöd inte heller på någon dramatik och på måndagskvällen var vi hemma efter ca 200 mil i 62-årig buss.

Börje Göransson

Rootes försök till en konkurrent till BMCs ”hundkojan” hette Hillman Imp. Såldes knappt I Sverige, men här dök två ex upp.

Några Primusmotor medlemmar har i många år deltagit i vinterrallyt i mellersta Finland. Kebbe deltog för fjortonde gången, några andra bara något år mindre. Rallyt går på årets kallaste helg, första helgen i Februari.
I år gick avfärden från Primusmotorgaraget som vanligt senast kl.07.00 på torsdagsmorgonen i ett tråkigt vinterväder med tvivelaktigt väglag, i en av Kebbes bussar, denna gång den så kallade Laisvallaren, en Scania Hägglundare från 1962 som levt sitt aktiva liv underjord i Laisvallgruvan.

Allt gick frid och fröjd till ”Axmartavlan” där en situation uppstod med en långtradare som skulle svänga vänster och personbilar som oväntat bromsade in bakom den, med resultat att vi hamnade i snövallen. Med Kebbes rutinerade rattande och fotarbete lyckades hålla oss kvar på vägen. Enda resultatet av äventyret var en ny buckla på den redan buckliga Laisvallaren. På första bästa rastplats utfördes en ”fältreparation” och framhjulet fick tillbaka full rörelsefrihet för styrning och fjädringsrörelse.

Överresan från Stockholm till Helsingfors var som vanligt angenäm med god mat, dryck och underhållning. (Till skillnad från ett tidigare tillfälle kom alla med samma fartyg)
Några satt uppe och bevittnade att vi anlöpte Mariehamn på Åland och att en person gick iland där. På morgonsidan kom vi in i grov is i Finskaviken, dom som hade hytter nära fartygssidan hade nog svårt för att sova, det bullrade något otroligt när Gabriella stångade sig genom packisen. Ankomsten till Helsingfors var en halvtimme försenad.

På fredagen körde vi genom vackra vinterlandskap med mycken ”upplega” dvs. snötyngda träd som bugade sig för oss. Vi var i god tid på hotell Summassaari där vi bodde båda nätterna och hade prisutdelningen.
På fredagskvällen var det någon slags frågesport på Finska översatt till Svenska som ingen förstod, vi vet inte vem som vann men det var gemytligt.
På lördagsmorgonen när starten gick vid stadshuset i Saarijärvi var det minus 20 och några Centimeter nysnö. 115 ekipage kom till start därav 16 svenska. Rallyt gick som vanligt på vackra, backiga och otroligt krokiga småvägar.

På en kontroll ”rasti” besökte vi ett litet motormuseum, på vår fråga om dom hade en motor med Vikström magnet stod personalen helt ovetande, vi hittade till sisten äkta Vikström med egenutvecklad magnet, bland mängden av motorer.

Isbanekörningen var ett moment som Primusmotorteamet fick avstå från, arrangörerna vågade inte släppa ut tunga fordon på sjöisen,

Till skillnad från tidigare år, då vi ibland fått ganska fina placeringar hamnade vi någonstans mitt i högen. Efter prisutdelning med middag och dans vankades som vanligt korvgrillning och öl utomhus vid midnatt, för sådana som var pigga på att stå ute i kylan.

Hemresan gick utan missöden, på måndag kväll var vi tillbaka i Ö-vik.
Planer smids redan för nästa Jyväskylä

Text: Ivan Grundberg
Foto: Michael Damstedt

Tillsammans med Kebbes Buss har under många år ett antal Primus Motormedlemmar deltagit i Tunga Rallyt i Mälardalen.

Tunga Rallyt/Åkarsvängen är ett veteranrally för kommersiella fordon från bilismens barndom fram till 1980. Kommersiella fordon kan vara allt från en Volvo Duett via brandbilar och bussar till långtradare med släp. Veteranrally har inget med tid att göra utan går ut på att köra en sträckaenligt karta och beskrivning och på ett antal kontrolller svara på frågor. Frågorna i detta rally handlade helt om bilar. Hur man lyckas är en blandning av tur och kunnande. Dessa båda storheter stod oss bi detta år och vi vann till vår stora förvåning första pris.

Men vi tar det från början. Tidigt på morron 10/9 startade vi sex man från Ö-vik i Kebbes Volvo/Kjellberg från 1953. Målet var Eskilstuna där årets start var förlagd. Innan vi kom dit hade reseskaran vuxit till 10. Resan gick utmärkt med lämpliga pauser. Man åker förvånansvärt bra i denna buss, möjligtvis kan motorljudet bli lite tröttande i längden om man sitter långt fram. Kom fram på kvällen till startplatsen, för transport till hotell och övernattning.

Själva rallyt gick ju bra och målet är alltid Scania i Södertälje som är rallyts huvudsponsor. Där är också middag och prisutdelning. Därefter till Stockholm/Svedmyra och övernattning på Mauds Hotell.

Söndag, hemresa med bland annat traditionellt besök hos Bosse Forsberg, ja han hade varit med oss, i Strömsberg/Tierp för att bese hans fantastiska samling av veteranbilar och all annan kuriosa. På kvällen var vi hemma nöjda och mätta på upplevelser.
Här kommer lite bilder från rallyt. Bland annat 2 gånger Kjellberg.

 Text: Börje Göransson

En mångårig tradition när januari går över I februari är att med Kebbes veteranbuss fara till och delta i veteranbilsrallyt i mellersta Finland, i år i trakterna av Saarijärvi. Därför samlades vi i arla morron sju gubbar 3/2 för att i Kebbes Volvo/Kjellberg från 1953 i första etapp åka till Stockholm. Vädret var i stort sett bra, lite kallare hade väl inte skadat så att vägen vore saltfri. Yngve Norberg hade ordnat fika, så en första rast togs mellan Härnösand och Sundsvall. Lullade vidare mot lunch på Gävle Bro. Före fyra var vi i Stadsgården i Stockholm för bordning på Viking Linie. Här träffade vi även på andra veteranbilar med samma mål som vi. Lugn överfart på för det mesta öppna vatten. Efter rejäl båtfrukost rullade vi i land i Helsingfors.

I gott väder rullade vi nu norrut. Första problemet dök sedvanligt upp när hungern började sätta in. Inte på grund av brist på matställen utan på grund av språksvårigheter. I inre Finland är svenska och engelska föga gångbara språk. Visserligen kan man beställa Pyttipanni vilket är helt OK, men kanske lite enahanda i längden! Nåväl, alla blev mätta och nöjda och i skymningen var vi framme i Summasaari utanför Saarijärvi där vi skulle bo i två nätter. Bussen hade nu blivit rejält smutsig, så en summarisk tvätt gjordes med vatten i papperskorgar från stugorna. Bussen blev även utrustad med snökedjor inför lördagens rally. Efter det var det lämpligt med lite mat och sömn.

Lördag, rallydag. Tidig frukost och iväg tre mil till startplatsen i Karstula. 128 ekipage var här församlade i tidsspannet 1923-1981. Mest personbilar, två bussar ett halvdussin lastbilar samt några motorcyklar. Detta var det 38e vinterrallyt. Innan start en del, ofta lite kluriga frågor, typ: på vilken kontinent har inte T Forden byggts. Svaret skulle vara Antarktis! Sträckan var runt 10 mil, nästan uteslutande på småvägar med ringa trafik. Vi hade startnummer 23. Både väder och vägar var snälla. Den enda dramatikunge som vi upplevde var en backe där en del hade problem att ta sig upp. Vi bjöd en A Ford draghjälp. Tre kontroller på sträckan och mitt på matuppehållet med den traditionella köttsoppan. På kvällen middag och prisutdelning. Till vår stora förvåning fick vi tredje pris. Det hade känts trögt med frågorna.

Söndag, problemfri resa till Helsingfors, till och med resan genom stan gick för första gången utan problem. Den här gången litade vi på GPS och inte färjeskyltarna, som alltid tidigare förvillat, men visat oss stora delar av Helsingfors! Måndag morron, rätt tid i Stockholm och efter traditionellt fikabesök hos storsamlaren Bosse Forsberg i Strömsberg, Tierp var vi hemma i Västerselsgaraget strax före 21. Här lite spridda bilder.

Text: Börje Göransson

Fredagen den 11 mars 2011 åkte några Primusmotormedlemmar med Kebbes Kjellbergs buss. I snöyra körde vi från Ö-vik till Luleå för att delta i Altrundan. Med en kombination av tur och skicklighet lyckades vi vinna den tunga klassen som hade samma poäng som segraren i allmänna klassen.

Text: Ivan Grundberg

Vinterns studiecirkel om Hägglunds bildarkiv har i vår och sommar flyttat utomhus. Inte så att vi sitter ute och tittar på bilder, utan vi gör utflykter till industrihistoriska platser i kommunen. I regel färdas vi ståndsmässigt i Håkan Nordins Fordbuss FK 1250 från 1958, som rymmer 8 personer.
Första turen 5/6 gick till Degerfälle för att studera den prototyp till schaktmaskin Hägglunds byggde någon gång på 60-talet, samt till Skede för att se resterna av Skedesågen, och verkets bogserbåt Hjalle.
Nästa tur 12/5 gick till att studera resterna av sågverken Alne och Järved. Särskilt Alne har mycket att erbjuda i form av kajer och grunder.
Resa 3 25/5. Nu for vi till Köpmanholmen via Norra Åmynnet där vi betittade en gammal Ö-viksbrandbil och annat hjulbundet. På Köpmanholmens Bruksmuseum visades vi runt av Magnus Näslund som även tog oss med på en rundtur med tema på industrihistorien.. Sen var vi på egen hand och botaniserade där sågen en gång stått. Förvånades över att naturen så väl tagit över sen 1977.
Resa 4 9/6 Först till Förnätra för att se Vägverkets fd. sandsilo i berget. Inte långt därifrån, Bolagsgruvan, där Frösdals Bergverk bröt koppar och nickel på 1800-talet. Tre donlägiga, dvs sneda shakt och varphögar fanns Vi följde sen malmens väg till Fors, där hyttan en gång fanns för malmens smältning. Inget återstår av den, men vi såg på 1907 års kraftstation, som snart ska rivas, samt grunderna av Jeanettenborgs herrgård..

En etablerad institution i djupaste vintern har blivit att i Kebbes Volvo/Kjellberg från 1953 få bege sig till veteranrallyt i Jyväskylätrakten i mellersta Finland. Traditionsenligt i första helgen i februari. Den tid man förväntar sig att vintern ska vara värst. Torsdagmorron 2/2 lättade vi från Örnsköldsvik och efter att vi lämnat Skulnäs var skaran på 9 personer fulltalig. Resan till Stockholm gick bra trots ibland intensiva snöbyar. I god tid var vi på Vikingterminalen på Stadsgården för att embarkera Amorella som under natten tog oss till Åbo. Vi har de senaste åren åkt via Helsingfors, i mitt tycke trevigare med en längre sjöresa och mer tid att avnjuta den maffiga frukosten. Nu blir det lite jäktigt, frukost 5.30, iland en timme senare. Nu började vintern på riktigt, minus 20, men bussen var varm. De dryga 30 milen till Jyväskylä gick i lugn takt med paus på ett glasbruk samt lunchpaus. Inkvarteringen var vandrarhem, enkelt, men helt OK. På kvällen gick en utflykt till Alvar Alto museet, Alto var en berömd finsk arkitekt och formgivare.

Lördag, rallydag, på morgonen visad termometern -31, bussen hade stått på motorvärmare under natten, så den startade utan problem, men det var ju samma temperatur inne i bussen som ute! Den gjorde dock sitt bästa under dagen att hålla oss resenärer varma, men med en hel del stopp och tomgångskörning var det svårt att hålla motortemperaturen trots ordentlig avskärmning av kylaren. Efter en del felkörning, den usla kartan var den enda missen på ett välarrangerat rally, nådde vi starten i god tid. Bra för kedjepåläggnig, ett tufft jobb när temperaturen var några grader under 30.

Det var rekordmånga anmälda i år, drygt 160, men riktigt så många kom inte, i sån temperatur sållas agnarna från vetet. Tuffast var det nog för de som hade öppna bilar eller motorcykel! Startfältet innehöll allt från motorcykel, 20-talsbilar, lastbilar till vad man i mogen ålder ser som bruksbilar som Volvo 140-serie och Saab 99, men de är ju trots allt mer än 30 år gamla, vilket är gränsen för att få delta.

Ett veteranrally har ju inget med hastighet att göra, utan det gäller att ta sig runt en pilad bana med ett antal kontroller där man ska svara på frågor. I det här fallet var slingan nära 11 mil småvägar, i vårt tycke väl ”snälla”, vi önskade kanske lite mer backar, där deltagarna kan hjälpa varandra. Vi för genom vackert vinterland och temperaturen steg mot mer behagliga -25. Mitt på sträckan, matkontrollen med den obligatoriska köttsoppan, säkert extra välkommet för de som for i öppna eller ouppvärmda fordon! Innan skymningen var vi i mål.

På kvällen, middag och prisutdelning, där vi till vår förvåning hamnade på 5e plats i vår klass, fordon 1946-1982.

Söndag morgon, termometern envisades med att visa -31, men bussen var samarbetsvillig och efterhand åkte mössor, handskar och jackor av. Visserligen steg yttertemperaturen, men ner mot -25 råder behaglig värme i den snart 60-åriga bussen. Vi hade gott om tid så vi hade tid att bekanta oss med Åbo innan Cinderella gav sig ut på Ålands hav. I exakt tid i Stockholm gav vi oss iväg norrut. Intressant besök på Järnvägsmuseet i Gävle och inte minst de ”dolda” samlingarna på Nynäs. Efter en odramatisk resa var vi nöjda hemma strax efter klockan 1900.

Text: Börje Göransson